The Moon is Dancing 1958 - Forever

You were there, before we came
You took the hurt, you took the shame
They built the walls to block your way
You beat them down
You won the day
It wasn't right, it wasn't fair
You taught them all
You made them care
Yes, you were there, and thanks to you
There's now a door we all walk through
And we are here, for all to see
To be the best that we can be
Yes, I am here...

Because you were there

You are not only the king of pop, rock and soul my angel. You are the king of life! <3

Denna låt hittade jag helt otippat på Spotify i eftermiddags och den har gått varm sen dess. Riktigt sköna toner, måste jag säga!

The Michael Jackson Opus! Min, min, min, min....









12 kg bok! :D

Ikväll var en av de finaste kvällarna i mitt liv. Jag träffade åtta underbara MJ-fans, alla tjejer och vi hade en fantastisk kväll tillsammans. Vi började med kinabuffé, massa massa skratt och knasiga och känslosamma diskussioner. Efter maten avslutade vi kvällen på Sergels torg med ljus, rosor, Michaels musik och varandras sällskap. Vi mindes vår ängel och grät mot varandras axlar. Det är ovärdeligt att kunna dela den kärlek jag känner för Michael (som, om möjligt, är ännu större efter ikväll!) med någon som känner likadant. Jag är så glad att jag hittat dessa människor! Minnen och vänner för livet, det lovar jag er.



Några killar som förde ett rejält liv tidigare kom helt spontant och satt med oss under absolut tystnad. De ville också visa respekt för den störste... Det värmer något otroligt när människor ser och uppskattar vad vi gör, och till och med vill vara en del av det. Speciellt när de är människor som annars beter sig burdust men i närhet av Michaels minne inser vikten av lugn och ro. Tack, killar!



Vi var åtta tjejer sammanlagt, plus de två killarna som satt med oss. Vi tände marshaller, la massor med rosor och skrev en hälsning till Michael <3






Jag älskar dig Michael, för alltid!!!

Jag dör.

SONY släpper en ny Michael Jackson skiva 26 oktober!!!!! Puh. Andas.

I alla fall, det är en 2 disc skiva som innehåller remastrade versioner på hans hits i samma ordning som de spelas i filmen samt den osläppta låten This Is It. Skiva nr 2 kommer också innehålla en dikt läst av Michael som heter "Planet Earth". Jag satsar 200 kr på att jag kommer gråta när jag hör den...

Men åh. Oktober kommer bli bästa månaden någonsin! Liksom, filmen This Is It, tatueringen, nya skivan och sen Thriller Live i början på november. Wow, säger jag bara.

Love you Michael, endlessly! <3

Just nu lyssnar jag på Badlands och skrev just om min konsertupplevelse med Bruce Springsteen & The E Street Band i somras. Gud så jag längtar tillbaka!! Det var en av de mest fantastiska stunderna i mitt liv just för att jag var där med mina älskade storebröder och då vi väldigt nyligen förlorat vår mamma var det ovärdeligt att vara tillsammans och faktiskt kunna ha det bra och roligt tillsammans!

Och sen att se Bruce live... wow, det går liksom inte att förklara om man inte varit där. Vilken scennärvaro! Vilket ös! Vilken karisma och vilken publik! :D Hela stadion fullständigt hoppade upp och ner!

Take me back!

Suck. Nu ska jag klaga lite. Är sjuk för andra gången på 2 veckor... trodde jag skulle orka jobba igår men blev typ beodrad att åka hem för att jag hostade så mycket och kände mig totalt svimfärdig. På kvällen hade jag feber och såå ont i halsen :( Ååh jag orkar inte. Idag mådde jag ganska bra tyckte jag när jag vaknade, men en sväng ner till affären fick mig totalt svimfärdig igen. Fick vila 30 minuter för jag kunde knappt stå upp.

Jag hoppas verkligen att jag kan jobba på måndag, för jag har INTE RÅD att vara sjuk mer! Gah.

Ikväll blir det alltså lugnt med andra ord. Skulle egentligen hem till E & J men det får vänta tyvärr :( Så trist verkligen. Köpt chips och dipp så får roa mig med det och film med älskling.

Nu lyssnar jag på Britney Spears (!) och jag måste erkänna att vissa låtar faktiskt är riktig svängiga :)

Jag lyckas ofta pricka in en riktigt obeskrivligt ösig hardstyle låt på gymmet och sist var inget undantag :D

Jag har varit allmänt matt de senaste dagarna... dels pga tidigare virus men också MTV wma i söndags natt (vid 03) som var mer än känslosamt kan jag säga. Jag och fina vänner satt över nätet och grät med varandra typ.. i ord, men i alla fall. Först Madonnas tal som träffade rakt i hjärtat och sen älskade fina Janets fantastiska uppträdande till sin brors ära. Du var såå stark gumman! Vi beundrar dig mer än det går att beskriva och vi såg smärtan i dina ögon. Vår saknad är absolut ingenting jämfört med din. Jag beundrar dig verkligen! Jag satt i en timme ungefär (hann se Kayne Wests oförskämda utfall, vad pysslade han med?! Hur vågar han, undrar jag bara. Aldrig gillat den människan och gör det om möjligt ännu mindre nu) sen orkade jag inte vara vaken eller hantera de känslorna som bubblade inom mig längre. Tyvärr somnade jag inte förän runt 06 så jag var allt annat än pigg i måndags kan jag lova.

Av detta skäl var det nog inte så jättesmart att se trailern till This Is It på måndag morgon. Men hur kunde jag motstå? Jag såg den och jag bröt fullständigt ihop. Det kändes som att vara tillbaka på ruta ett igen, mådde så jäkla dåligt hela dagen! Grät på toaletten på jobbet :( Skit, rent ut sagt. Men jag var inte ensam om att känna dessa känslor vilket var väldigt skönt.

Idag känns det lite bättre. Dock är jag på väg att öppna en helt annan dörr, en dörr jag stängde illa kvickt den 30e maj när mamma dog. Men jag vet att jag måste glänta på dörren och börja bearbeta det som finns där inne. Och det är mycket det. Min tröst i detta är att jag kommer göra det med en mycket kunnig och förstående människa som har väldigt god erfarenhet av vad jag går igenom. Jag hoppas få prata om både mamma och Michael.

Det kommer bli för jävligt, det vet jag. Insikten om vad som faktiskt hänt kommer garanterat slå mig hårt i magen. Men i det långa loppet tror jag att det är nödvändigt för mig, för att orka gå vidare och njuta av mitt liv vilket är precis vad mamma skulle ha velat.

Avslutar detta inlägg med en absolut bedårande video på Prince, 3 år gammal, när han spelar schack med sin pappa :D Hans röst är det sötaste jag hört på mycket länge. Vilken gullnos han är!! Även om jag starkt ogillar att sådana här videos plötsligt dyker upp NU när Michael dött (vart var alla dessa fina bevis på hans faderskap innan kan man undra?) så är jag glad att få uppleva dessa stunder. Det bekräftar bara vad jag vetat de senaste 13 åren, Michael skulle alltid och har alltid varit en helt fantastisk pappa! <3




Kram till er!

Denna låten har verkligen fastnat hos mig, för jag tror texten var ett rop på hjälp från Michael som ingen hörde förän det var för sent. Han var väldigt beroende av mediciner ända sedan olyckan vid inspelningen av Pepsi-reklamen och läkarna gjorde inte tillräckligt för att hjälpa honom ur det. Tillslut dödade det honom. Denna låten släpptes 1997 på skivan Blood on the dancefloor (HIStory in the mix), men det är 2009 idag och Michael fick aldrig den hjälp han behövde...

Lyssna speciellt på mellansekvensen vid 02:48 ungefär. Så otroligt vackert :(

Relax
This won't hurt you
Before I put it in
Close your eyes and count to ten
Don't cry
I won't convert you
There's no need to dismay
Close your eyes and drift away

Demerol
Demerol
Oh God he's taking demerol
Demerol
Demerol
Oh God he's taking demerol

He's tried
Hard to convince her
To be over what he had
Today he wants it twice as bad
Don't cry
I won't resent you
Yesterday you had his trust
Today he's taking twice as much

Demerol
Demerol
Oh God he's taking demerol
Hee-hee-hee
Demerol
Demerol
Oh my Oh God it's Demerol

Inatt kl 03 svensk tid är det MTV World Music Award! I vanliga fall skulle jag inte ens brytt mig, men i år ska Janet öppna med ett uppträdande dedikerat till Michael. Det snackas också om att de ska visa ett hologram av Michael på scen (vilket jag dock inte alls tycker om, det är alldeles för tidigt för sådant. Det kommer bara bli smärtsamt att "se" honom...) och jag tror att Janet och Michael ska sjunga duett.

Jag tror att hela galan kommer vara dedikerad till Michael och de ska även premiärvisa trailern för This Is It! :D Jag måste i alla fall se Janets uppträdande, så det blir att ställa klockan. Kommer väl vara död på måndag, men det kan jag leva med.

Detta är en promo för 2009 års Music Award, så fin tycker jag!



Vi ses inatt! :D

Jag älskar att hämta inspiration från Michael i mina outfits! Han hade verkligen en unik stil och brydde sig aldrig om vad andra tänkte eller tyckte om hans kläder. Thriller-jackan, Billie Jean-hatten.. det blev verkligen HANS kläder. Jag vill mer än gärna hedra honom även i mitt mode och tycker därför det är roligt att hämta inspiration från honom (men alltid med min egna touch) när det finns tillfälle. Mina födelsedagskläder var ju noga genomtänkta, så detta är inte alls på den nivån. Men i fredags, på jobbets "fancy friday" gick jag i lite Dirty Diana-anda ;)

Enjoy!

Först, the one and only förstårs (från videon till Dirty Diana)


Och sen min egna variant:


Tack till min fina älskling som tog kortet! <3

Jag har tappat räkningen på hur många gånger jag sett denna ikväll, jag är besatt av denna video! Varför får ni gissa själva ;)

Vad konstigt det är att jag hade en mamma i 26 år och sen plötsligt hade jag inte det längre....

Men jag kommer träffa henne i himlen en dag. Hon kommer le och hon kommer stå med öppna armar och ta emot mig. Och då ska jag krama henne som jag aldrig kramat henne förut. Min söta mamma, hon som bakade världens godaste kanelbullar och tyckte om Paul Anka.

Jag kan inte förstå att du är borta :(

Har haft ont i huvudet i 2 dagar nu, fast idag är det under kontroll i alla fall. Igår sov jag mest hela dan eller låg i soffan och slökollade på TV. Jag hoppas att det går åt rätt håll nu så att jag kan jobba imorgon. Rätt trist att vara hemma :S

Har inte så mycket mer att skriva just nu (det händer ju inte så mycket) så vi hörs lite senare!

hemma sjuk idag. Inget kul alls :(

When I see you smile,
and I hear you laugh
I know what you've must been an angel
sent to us from God

When I hear your sing,
and I see you move
I know that we took for granted,
what we should have treasured.

I miss and love you so much, Michael
You've given me so much joy trough the years
And I am so proud of everything you are.

We will never forget you
and we will always love you!


Åh ibland blir det bara för mycket, mitt hjärta går i tusen bitar och tårarna bara rinner... Hittade precis denna video på Youtube och det är något av det vackraste jag hört på väldigt länge. Men samtidigt gör det så ONT i hjärtat när jag hör detta. Jag FÖRSTÅR inte hur han kan vara borta?! Inte han.. vem som helst, men inte han.

Igår på springbandet dök denna låt upp i min mp3 spelare helt oväntat! Jag har aldrig sprungit så snabbt och tränat så hårt!!! Obeskrivligt med ös helt enkelt :D

Idag blev en effektiv lördag! Jag var iväg på gymmet och sprang ca 7 km samt körde lite styrketräning, det kändes lagom. Sen dammsög jag här hemma och nyss lagade vi god mat; kött med potatisgratäng, sallad, tzatziki och bea - ibland får man lyxa till det!

Nu ser jag fram emot en kväll med massa MJ (såklart) och snart lite film med min älskling :)

Hoppas ni njuter av helgen!

Beyond cute, beyond handsome, beyond sweet, beyond everything...

Idag ska jag banne mig till gymmet!

Älskade Michael,

När jag var 13 år gammal trodde jag att du var Gud. Jag visste såklart att vi skulle gifta oss en dag och att du skulle älska bara mig. Vad annat fanns det? Varenda dag gick åt till viskande och tasslande med min dåvarande bästa vän, allting handlade bara om dig. Vi två hade en klubb tillsammans som hette MJ-klubben med återkommande veckomöten. Vi förde protokoll över vilka videos vi sett med dig på TV, om vi lyckats pricka in någon intervju eller om våra föräldrar köpt något nytt kasettband åt oss. Du ska minnas att detta var 1996 så Internet fanns inte än, utan det var TV och kasettband... om man hade tur.
Efter 2 år ungefär gled jag och min bästa vän isär och så också vår klubb tyvärr. Jag tappade fokus under många år, men en otrolig respekt och beundran för dig fanns alltid kvar.

Sen dog du. Och plötsligt var jag tillbaka i mitt flickrum för 13 år sedan. Plötsligt var jag precis lika uppslukad av dig som jag var då. Jag kanske inte trodde att vi skulle gifta oss, men min kärlek för dig var precis lika stor. Det var som att jag aldrig slutat vara fan och kanske var det så. Jag hoppas det för jag förstår inte hur jag inte kunde vara det. Det finns INGEN som du. Det har det aldrig gjort och det kommer det aldrig göra. Du var en av de få riktigt goda människorna. Ibland kan jag knappt tro att du är mänsklig, för du var alldeles för god för denna värld. Där barn grät, där var du. Där barn behövde tröstas, där var du. Du tog hand om de sjuka, de ledsna och de som behövde värme. Du skapade Neverland för astronomiska summor och tog dit busslast efter busslast med sjuka barn - helt gratis. Bara för att de skulle få uppleva lite glädje i livet. När du brände dig under inspelningen av Pepsi-reklamen använde du alla pengar du fick i skadestånd för att bygga ett sjukhus speciellt utrustat för brandskadade människor. Du besökte otaliga sjukhus och barnhem. Du letade under ett helt år efter en lever åt en liten dödssjuk pojke, du hittade en lever åt honom tillslut och du räddade hans liv. Du gjorde allt detta och så mycket mer av absolut ojälviska orsaker. Du ville bara dela med dig av din kärlek.

Under nästan 30 år jagades du ständigt av media, de lämnade dig ALDRIG ifred. Från den stunden då Thriller sålde mer än något annat album i historien var de på dig som hökar. De smutskastade dig, de spred rykten, de menade att du ofredade barn. De kallade dig utomjording, de kallade dig för tjej, de påstod att du och din syster var samma person. De jagade dig vareviga dag! De behandlade dig så illa, min ängel, att jag inte ens har ord för det. Jag anser att det var media som dödade dig. För det var deras häxjakt som drev dig till den ohälsosamma medicineringen, det var deras glåpord som förstörde din förmåga att slappna av och sova om nätterna. De var vår tids Judas, som förådde vår tids Jesus.

Men det fantastiska Michael, är att trots allt detta slutade du aldrig att älska. Du slutade aldrig dela med dig och du slutade aldrig hjälpa och beskydda de som var sämre lottade än du. Du sjöng Chaplin's sång; "Smile, eventhough your heart is aching" och jag lovar dig att jag många gånger tänkt att du sjöng om dig själv. Du hade det verkligen inte lätt, min vän. Från den dagen du var 5 år och din pappa började träna dig och dina bröder slaviskt till alla spelningar med Jackson 5 till den dagen du dog av en överdos bestod ditt liv av en evig kamp att älska, trots att så många hatade. Du gav aldrig upp!

Inatt begravs du. Det gör så fruktansvärt ont. För nu är det på riktigt... nu kan vi inte hoppas längre. Nu läggs du i jorden. När min mamma begravdes så sa pappa att det är inte mamma som ligger där. Det är hennes skal. Och jag säger samma sak till dig; du är sedan länge hos änglarna. Du dansar med din bror och James Brown i himlen. Du leker med Super Soaker och vattenballonger bland molnen. Du får äntligen vila och skratta igen.

Jag kan stolt säga att jag älskar och beundrar dig så mycket. För allt du gav oss, allt du gjorde för vår värld, all kärlek du spred och din otroliga förmåga att underhålla. Inatt ställer jag klockan på 04 och är med dig under din begravning. Jag tänder ett ljus och jag sjunger "Smile, eventhough your heart is aching..."




Jag glömmer dig aldrig. Du är mer än någon annan någonsin kommer vara. Jag älskar dig.

Är det nån mer än jag som tycker deras låt November Rain är helt gudomlig? Och videon, hur halva videon är kärlek och glädje och sen vänder det så tvärt till obeskrivlig sorg. Precis som livet. Detta är utan tvekan en tidlös klassiker.

Ska jag berätta en hemlis? Jag har köpt Thriller jackan (i dam modell) ;) Men vart jag köpte den och vad den kostade håller jag för mig själv. En sak är säker, jag kommer vara coolast i stan i höst med denna och svarta höga stövlar.