The Moon is Dancing 1958 - Forever

Wiie jag är mycket glad! Fått en ny tjänst på jobbet från och med slutet av juni :) Jag kommer (till en början) vara ensam QA på vårat andra stora (hemliga) projekt. Längre fram kommer fem andra anställas och jobba under mig. Jag kommer alltså bli chef och ansvara för QA! :D Chef vid 25 års ålder.. ja, jag är faktiskt stolt.

Hade inte alls några planer på att jobba inom spelbranschen från början utan halkade in av en slump nästan. Men jag trivdes så otroligt bra och gjorde (tydligen) ett bra jobb så i fredags blev jag erbjuden detta. Självklart tackar jag inte nej till en sådan chans. Alla vill väl göra karriär :)

Det ska bli otroligt roligt! Jag har inte så mycket erfarenhet av chefsyrket (jag provade på det i 2 veckor bara och stormtrivdes med det) men jag tror att jag kommer lära mig snabbt. Jag hoppas det i alla fall! Jag längtar såå tills jag får flytta upp på våning 10. Nytt projekt, ny tjänst och nya tag :D

På fredag till söndag är det kryssning! Det ska också bli gaalet roligt. Jag längtar jättemycket!

Life is good :)

Aah! Kom just på att snart är det ju faktiskt Mbar Black and White! 40 timmar av underbara människor, underbar musik (läs hardstyle!) och en känsla av att jag lever! För om det är någonstans jag lever så är det på dansgolvet. Där kan inga sorger nå mig, där finns bara jag, musiken, dansen och stämningen. Jag älskar det.

Snart måste outfits börja planeras! Jag har spanat in en kjol på Saturn Return jag vill ha. Vit och svart såklart. Vita fluff ska också inhandlas där.

Wiie. Snart snaart....

Aaah gadgets. Vem kan få nog av dem!? Fick just hem min Ipod Touch, 8 mm bred teknik som bara är helt underbar. Nu har jag äntligen något att göra på vägen till och från Stockholm. (titta på film, lyssna på musik eller surfa that is). Att pendla blev plötsligt inte så jobbigt längre :D

I love my Ipod Touch helt enkelt.

Nu ska jag strax ner på stan och äta grekiskt, det ska bli jättegott!

Imorgon börjar en ny arbetsvecka och jag längtar så till jobbet! Var ju sjuk halva torsdagen och fredagen så blev inte så många dagar på jobbet. Men denna vecka är en helt vanlig vecka :)

Måndagen börjar med sprintplanering. Intressant.

Fortsatt trevlig söndag!

Idag tävlar älskling med sitt jobb i en stor bowlingtävling. Jag önskar UL all lycka till! Hoppas ni vinner :)

Men jag saknar honom när han inte är hos mig.

Jag har ett bra liv. Jag har jättefina vänner, ett jätteroligt jobb och en fantastisk pojkvän. Jag är lyckligt lottad. Men jag bär också en otroligt tung sten i min ryggsäck. En sorg jag måste leva med hela livet. Denna tid då jag försöker förbereda mig för ett liv utan min mamma. Bara tanken får tårarna att falla. Jag vill inte men jag vet att jag måste.

Jag försöker alltid vara glad och snäll mot mina medmänniskor. Det förefaller sig naturligt för mig. Men ibland orkar jag bara inte. Jag orkar inte lyssna, jag orkar inte prata, jag orkar inte vara glad. Jag vill bara försvinna bort, försvinna ifrån allt och alla och gömma mig någonstans där ingen kan hitta mig. Där jag slipper.

Hon har säkert flera år kvar säger alla jag pratar med. Och ja, så är kanske fallet. Men varje dag, varje timme fram till den punkten är en ständig kamp. En ständig sorg. En ständig ovisshet, för ingen vet om det handlar om 1 eller 10 år. Och min mamma är idag är inte den mamma jag känner. Jag kan knappt prata med henne längre. Ibland känns det som att prata med en vägg. Ändå säger folk att jag faktiskt har min mamma kvar. Men vem är hon? Jag känner inte igen henne längre. Så visst, jag har en mamma, men det känns inte alltid som min mamma.

Jag försöker ta en dag i taget, jag försöker vara stark och uppskatta det jag har istället för sörja. Men ibland känner jag mig så hjälplös. Jag vill inte förlora min mamma. Det är det värsta scenariot jag kan föreställa mig. Och det enda scenariot jag säkert vet att jag måste möta.

Men jag har ett bra liv. Jag måste greppa fast vid det.